Strict Standards: Non-static method fileio::read_file() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 13
Strict Standards: Non-static method arrays::explode_key() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_entry.php on line 254
Strict Standards: Non-static method fileio::read_file() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 13
Strict Standards: Non-static method fileio::read_file() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 13
Strict Standards: Non-static method fileio::read_file() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 13
Strict Standards: Non-static method fileio::file_listing() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 29
Strict Standards: Non-static method fileio::file_listing() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 29
Strict Standards: Non-static method fileio::read_file() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 13
Strict Standards: Non-static method fileio::write_file() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 17
Strict Standards: Non-static method fileio::make_dir() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/classes/fileio.php on line 70
Ingvar Wixell, en av Sveriges absolut största sångare genomtiderna, är död. Han avled igår, 80 år gammal. När Ingvar Wixell sjöng var det aldrig något snack om brister i Operans akustik, hans röst fyllde hela salongen. Inte nog med det: fraseringen var mjuk och samtidigt knivskarp, något som gav en fantastisk relief åt till exempel den livsfarlige polischefen i Puccinis opera ”Tosca”, en av Ingvar Wixells paradroller. Skönheten i stämman gick inte ens förlorad i utsatta lägen där operasångare lätt kan börja råsjunga.
Ingvar Wixells karriär inleddes i födelsestaden Luleå i en vanlig, men musikalisk, familj. Bakåt i släkten fanns spelmän. Men Luleå hade vid den här tiden, utan varken tv eller Rikskonserter, en klart begränsad kulturtillgång. Wixell klev in i en avancerad amatörkör samt spelade altviolin i Luleå orkesterförening. Dessutom musicerade han i en stråkkvartett. Klokt nog uppmuntrade ensemblens cellist Wixell att satsa på en professionell artistbana, inte som instrumentalist, utan som sångare.
Med sitt röstmaterial kom han in på Musikaliska akademien i Stockholm och fick gå för den legendariska sångpedagogen Dagmar Gustafson. Därpå gick han direkt vidare till Operaskolan. Efter bara en termin kom erbjudandet att få sjunga Papageno i Mozarts ”Trollflöjten” vid en riksteaterturné. Efter premiären den 6 februari 1955 var samtliga recensenter eniga om att något mycket stort var på gång. Några månader senare stod Ingvar Wixell på Operans scen. Sedan kom glansrollerna slag i slag, greven i ”Figaros bröllop”, ”Don Juan”, Markisen av Posa i Verdis ”Don Carlos” till exempel. Ingvar Wixell räknades snabbt in i det så kallade järngänget på Operan, med kolleger som Kerstin Meyer, Elisabeth Söderström, Barbro Ericson, Margareta Hallin, Erik Sædén och Ragnar Ulfung. Med en sådan röst gick Ingvar Wixell också snabbt på export. Så kom det sig att han vid sin debut utomlands sjöng sin första Rigoletto på Staatsoper i München (1960) och först några månader senare i Stockholm.
Hos oss blev framträdandena alltmer sällsynta och i mitten av 1960-talet blev Wixell anställd vid Deutsche Oper i Västberlin. Efter ridåfall kunde han få uppåt femtio inropningar av en begeistrad publik. Wixell drog från världsmetropolerna till olika skivstudior. Alla gästspel gav hans jobb en sorts professionell rotlöshet. Han flyttade till Monaco med kvartersgrannarna Björn Borg, Mats Wilander och Ingemar Stenmark. Att uppträda med tenorkollegerna Plácido Domingo, Luciano Pavarotti och José Carreras blev vardagsmat och när någon av dem stack upp brukade barytonen Ingvar Wixell spela tenoren Jussi Björlings sång för dem. Det sägs att de blev tysta då.
Liksom Björling uppträdde Wixell i svenska folkparker. Då sjöng han gärna Birger Sjöbergs ”Fridas visor”. Till hans folklighet bidrog att Ingvar Wixell vid den svenska uttagningen av Melodifestivalen år 1965 framförde samtliga tävlingsbidrag. Vid finalen i Neapel kammade Wixell hem en tionde plats med det ovanliga bidraget ”Annorstädes vals” av den klassiske tonsättaren Dag Wirén.
Add Comment
Fill out the form below to add your own comments.Strict Standards: Non-static method fileio::read_file() should not be called statically in /www/htdocs/sgraman/blog/scripts/sb_fileio.php on line 13
Calendar
